Slutrapport FoU i Väst

FoU i Väst har utvärderat ASIH teamens verksamhet i Göteborg.
De har samtalat med nästan 80 personer (patienter, anhöriga arbetsterapeuter, fysioterapeuter, sjuksköterskor, kuratorer, läkare och chefer på olika nivåer) med olika erfarenhet av, och olika kunskap om, de team som arbetar med avancerad sjukvård i hemmet (ASIH-teamen) i Göteborg.
De har även använt sig av data från Svenska palliativregistret.

Fem olika delstudier genomfördes:
-ASIH-teamens uppdrag, arbetsmetoder och processer.
-Longitudinell kartläggning av patientgruppen.
-Ekonomisk analys.
-Kvalitet och evidens.
-Patienters och anhörigas upplevelser.

Här kan du läsa hela deras slutrapport Att fortfarande få vara människa

 

Ny magisteruppsats publicerad

Här kan du läsa abstrakt ifrån en nyligen klar magisteruppsats. Du hittar hela artikeln på hemsidan under FoU/Uppsatser och studier

Kvaliteten på palliativ vård av äldre i särskilt boende och hemsjukvård i Skåne, Sverige 2016
En registerstudie
Författare: Elisabeth Tilly Persson, Camilla Walldén
Handledare: Lina Behm
Magisteruppsats
Hösten 2017
Abstrakt
Socialstyrelsen har tagit fram kvalitetsindikatorer som belyser viktiga delar av den palliativa vården. Syftet med studien var att undersöka kvaliteten på den palliativa vården utifrån Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för god palliativ vård för äldre personer i särskilt boende och hemsjukvård i Skåne 2016, samt undersöka om det finns skillnader av kvaliteten på särskilt boende jämfört med personer inskrivna i hemsjukvården. Studien är en retrospektiv registerstudie med data från Palliativa registret. Samtliga personer över 65 år vars dödsfall varit väntat har inkluderats i studien. Bortsett från förekomst av trycksår och genomförda brytpunktssamtal är vården likvärdig på särskilt boende jämfört med hemsjukvården. Dock finns det en högre andel i hemsjukvården som får hög kvalité av den palliativa vården där minst fyra kvalitetsindikatorer är uppfyllda.

Kalmar län bäst på smärtskattning

Socialstyrelsen har nu publicerat en målnivå för att bli smärtskattad också den sista veckan i livet. Bland de som vården identifierat som döende skall 100 % smärtskattas även då.

Nedanstående tabell visar under 2017 samtliga rapporterade av vården väntade dödsfall länsvis. Resultatet varierar länsvis mellan 29,1 % i Värmland och 63,4 % i Kalmar län. Samtliga län behöver alltså fortsätta att förbättra denna del av vården.

 

Län – alla vårdformer Andel rapporterade väntade dödsfall där minst en smärtskattning gjorts sista levnadsveckan 2017 Antal smärtskattade Antal väntade
Kalmar län 63,4 819 1292
Stockholms län 59,9 3988 6659
Västerbottens län 59,1 729 1233
Gotlands län 57,5 164 285
Östergötlands län 57,5 1260 2191
Örebro län 49,1 714 1454
Hallands län 48,6 666 1371
Skåne län 46,6 2445 5250
RIKET 46,2 19140 41442
Uppsala län 45,4 553 1218
Västmanlands län 45,0 545 1210
Jönköpings län 45,0 824 1832
Västernorrlands län 44,4 475 1070
Jämtlands län 44,3 308 696
Södermanlands län 38,9 492 1266
Blekinge län 38,7 309 798
Västra Götalands län 38,3 2782 7259
Kronobergs län 37,5 334 891
Dalarnas län 33,1 482 1456
Gävleborgs län 32,5 475 1463
Norrbottens län 32,1 370 1154
Värmlands län 29,1 406 1394

Socialstyrelsens rapport om målnivåer 2017

Här kan du läsa hela rapporten ifrån Socialstyrelsens arbete med målnivåer för palliativ vård i livets slutskede.

De verksamheter som har tecknat abonnemang får i kvartalsrapporterna sin aktuella resultat presenterade med angivna målnivåer.

Vi kommer att på hemsidan börja publicera för alla mer detaljerad information om hur man kan skapa rutiner för att ha lättare att leva upp till dessa målnivåer under hösten.

Målnivåer ska förbättra vården i livets slutskede

Vården av patienter som vårdas i livets slutskede måste bli bättre och mer jämlik. Som en del av förbättringsarbetet fastställer Socialstyrelsen nu nationella målnivåer.

Socialstyrelsens utvärdering av den palliativa vården i livets slutskede visade att det finns ett antal förbättringsområden inom såväl landstingen och regionerna som kommunerna, där vården och omsorgen behöver lägga ytterligare kraft för att i ännu högre grad följa det nationella kunskapsstödet kompletterat med det nationella vårdprogrammet som ska utgöra en gemensam grund för en god och jämlik palliativ vård i livets slutskede.

Syftet med målnivåer är att ge hälso- och sjukvården tydliga kvalitetsmål att arbeta mot samt att bidra till att patienter får en god vård som är jämlik i hela landet.

Nu har en expertgrupp på Socialstyrelsen, i samverkan med bland andra landsting, regioner och kommuner, medicinska experter och representanter för berörda organisationer tagit fram sex målnivåer för att ge hälso- och sjukvården tydliga kvalitetsmål att arbeta mot i förbättringsarbetet. Målnivåerna anger hur stor andel av patientgruppen som bör få en viss behandling eller åtgärd.

Smärtskattning är en av målnivåerna. Många patienter plågas av smärta i livets slutskede, och det är viktigt att regelbundet analysera smärtläget för att optimera lindring. Men uppgifter från Svenska palliativregistret visar att bara 42 procent av de palliativa patienterna smärtskattades under sista levnadsveckan 2016. Målnivån som nu fastställs är att smärtskattning bör göras på alla patienter, 100 procent, under den sista levnadsveckan. Med utgångspunkt i 2016 års uppgifter skulle det konkret innebära att ytterligare 29 000 personer bör smärtskattas.

En annan av de sex målnivåer som fastställs gäller brytpunktssamtal, det vill säga individuellt anpassade läkarledda samtal om vårdens inriktning och mål. 2016 fick 58 procent av patienterna möjlighet till detta. Den nu satta målnivån anger att minst 98 procent ska få brytpunktssamtal.

FAKTA: Socialstyrelsens nationella målnivåer för palliativ vård i livets slutskede:

  • Munhälsobedömning under sista levnadsveckan – minst 90 procent av patienterna
  • Smärtskattning under sista levnadsveckan – 100 procent av patienterna
  • Vid behovsordination av opioid mot smärta under sista levnadsveckan – minst 98 procent av patienterna
  • Vid behovsordination av ångestdämpande läkemedel under sista levnadsveckan – minst 98 procent av patienterna
  • Utan förekomst av trycksår under sista levnadsveckan – minst 90 procent av patienterna
  • Brytpunktssamtal – minst 98 procent av patienterna

FAKTA: Det här är palliativ vård

  • Palliativ vård är ett begrepp som innehåller flera perspektiv. Det är en vårdform, ett förhållningssätt och ett kompetensområde som syftar till att möta behov hos den enskilda patienten och hos närstående när sjukdom eller ålder gör att livet går mot sitt slut
  • Varje år avlider omkring 90 000 personer i Sverige. 70 000 -75 000 av dessa behöver palliativ vård i någon form.
  • Cancersjukdomar är fortfarande den största diagnosgruppen inom den palliativa vården. Andra stora grupper är patienter med hjärt- och lungsjukdomar, demens och stroke.

FAQ Sithskort

Hur kommer jag igång med inloggning via mitt sithskort?

Vi behöver ditt HSA-id, Börjar på SE… ( en identifikationskod som är kopplad till ditt kort ) Detta erhåller du av din kortutlämnare alt din it-avdelning om du inte själv kommer åt HSA-katalogen. (HSA-Id har du inte fått utlämnat tillsammans med ditt kort)
Vi behöver ditt personnummer för att kunna styrka din identitet mot kortet.
Vi behöver din arbetsplats så att vi kan skapa inloggning till rätt enhet.

Varför kan jag inte logga in med kortet?

Om du inte loggat in med kortet tidigare i vårt register:
Du är sannolikt inte upplagd med kortinloggning, hör då av dig till oss med ovan uppgifter.

Om du tidigare kunna loggat in hos oss:
Prova en annan dator, be en kompis prova om denne kan logga in med sitt kort i din dator.

Gå aldrig via länkar eller favoriter utan ta upp ett nytt webbfönster och skriv www.palliativregistret.se

Hör ev med din it-avdelning så att det HSA-id du tidigare lämnat till oss stämmer eller om de har gjort uppgraderingar av datorer.

Prova en annan webbläsare ex Crome Om det trots allt inte fungerar hör av dig till info@palliativregistret.se

Har du bytt arbetsplats! då måste detta meddelas till oss så att vi kan skapa inloggning till din nya.

Kan vi ge vår personal inloggning till registret själva?

Ja det går fint.
Då behöver vi namn, personnummer, HSA-id och mailadress tillsammans med vilken verksamhet denne/ de ska ”administrera användare” för.
Vi registrerar administratören och mailar en enkel instruktion.
Det går med fördel att ha två administratörer/ verksamhet.