Dö på sjukhus | Svenska palliativregistret

Hoppa till innehåll

Ett kvalitetsregister för att förbättra vården i livets slutskede

Inloggning
Hem
Palliativvård
- Närstående
Registrering
Resultat och Utdata
Förbättringsarbete
FoU
Arkiv
- Hemsidans nyhetsarkiv
- Nyhetsarkiv
Kontakt

Dö på sjukhus

Hem / Media /
Dö på sjukhus

Maria Olsson Media

Dö på sjukhus

Här kan du läsa Christina Melin-Johanssons artikel i tidskriften Palliativ vård Att dö på sjukhus

Sök efter:

Inloggning

From 1 januari 2020 är det inte längre möjligt att logga in med användarnamn och lösenord i registret. Maila namn, HSA-ID och arbetsplats till info@palliativregistret.se så registrerar vi ditt SITHskort.
Vet du inte ditt HSA-ID, sätt i kortet i datorn och klicka här, ta en kopia på info rutan och bifoga den i mailet.

november 2019
M	T	O	T	F	L	S
« okt
				1	2	3
4	5	6	7	8	9	10
11	12	13	14	15	16	17
18	19	20	21	22	23	24
25	26	27	28	29	30

Faktureringsadress:
Svenska palliativregistret
Region Kalmar län
Fakturascanning ref nr 185 78 01
Organisationsnummer 232100-0073
Box 601
391 85 Kalmar

Telefon:
0480-41 80 40
Vardagar 9-15

Vad är palliativ vård?

Jag …

och mina närstående är informerade om min situation
är lindrad från smärta och andra besvärande symtom
är ordinerad läkemedel vid behov
får god omvårdnad utifrån mina behov
vårdas där jag vill dö
behöver inte dö ensam
vet att mina närstående får stöd

Livskvalitet i livets slut

När det inte längre finns någon bot för den som är svårt sjuk inriktas behandlingen på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt. I den palliativa vården ingår även att ge anhöriga stöd i deras sorgearbete. Palliativ vård kommer från det latinska ordet pallium som betyder mantel, där manteln är en symbol för omsorgen om den döende människan. Den palliativa vården handlar mycket om att se över och stödja hela livssituationen och omfattar alla personer med sjukdom som inte går att bota. Detta gäller oavsett diagnos eller typ av sjukdom. Palliativ vård ska enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov. Patienten, de närstående och vårdpersonalen kan gemensamt, utifrån patientens önskemål komma fram till vad som är viktigast för den enskilda patienten och dennes livskvalitet. De kan då gemensamt sätta upp ett mål.