Årsrapport 2019 | Svenska palliativregistret

Hoppa till innehåll

Ett kvalitetsregister för att förbättra vården i livets slutskede

Logga in
Hem
Palliativvård
- Närstående
Registrering
Resultat och Utdata
Förbättringsarbete
FoU
Arkiv
- Hemsidans nyhetsarkiv
- Nyhetsarkiv
Kontakt

Årsrapport 2019

Hem / Okategoriserade /
Årsrapport 2019

Palladmin Okategoriserade

Årsrapport 2019

Nu är årsrapporten för 2019 klar! Du hittar den Här.

Sök efter:

Inloggning

Det inte längre möjligt att logga in med användarnamn och lösenord i registret. Maila namn, hela HSA-ID (börjar på SE) och arbetsplats till info@palliativregistret.se så registrerar vi ditt SITHskort.
Vet du inte ditt HSA-ID, sätt i kortet i datorn och klicka här, ta en kopia på info rutan och bifoga den i mailet.

februari 2021
M	T	O	T	F	L	S
1	2	3	4	5	6	7
8	9	10	11	12	13	14
15	16	17	18	19	20	21
22	23	24	25	26	27	28

« jan

Faktureringsadress:
Svenska palliativregistret
Region Jönköpings Län
Fakturaenheten
RE147 RCSO ansvarskod: 422809
Organisationsnummer 232100-0057
551 11 Jönköping
Bgnr: 5216-2849

Telefon:
0480-41 80 40
Vardagar 9-15

Vad är palliativ vård?

Jag …

och mina närstående är informerade om min situation
är lindrad från smärta och andra besvärande symtom
är ordinerad läkemedel vid behov
får god omvårdnad utifrån mina behov
vårdas där jag vill dö
behöver inte dö ensam
vet att mina närstående får stöd

Livskvalitet i livets slut

När det inte längre finns någon bot för den som är svårt sjuk inriktas behandlingen på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt. I den palliativa vården ingår även att ge anhöriga stöd i deras sorgearbete. Palliativ vård kommer från det latinska ordet pallium som betyder mantel, där manteln är en symbol för omsorgen om den döende människan. Den palliativa vården handlar mycket om att se över och stödja hela livssituationen och omfattar alla personer med sjukdom som inte går att bota. Detta gäller oavsett diagnos eller typ av sjukdom. Palliativ vård ska enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov. Patienten, de närstående och vårdpersonalen kan gemensamt, utifrån patientens önskemål komma fram till vad som är viktigast för den enskilda patienten och dennes livskvalitet. De kan då gemensamt sätta upp ett mål.