Målnivåer ska förbättra vården i livets slutskede

Vården av patienter som vårdas i livets slutskede måste bli bättre och mer jämlik. Som en del av förbättringsarbetet fastställer Socialstyrelsen nu nationella målnivåer.

Socialstyrelsens utvärdering av den palliativa vården i livets slutskede visade att det finns ett antal förbättringsområden inom såväl landstingen och regionerna som kommunerna, där vården och omsorgen behöver lägga ytterligare kraft för att i ännu högre grad följa det nationella kunskapsstödet kompletterat med det nationella vårdprogrammet som ska utgöra en gemensam grund för en god och jämlik palliativ vård i livets slutskede.

Syftet med målnivåer är att ge hälso- och sjukvården tydliga kvalitetsmål att arbeta mot samt att bidra till att patienter får en god vård som är jämlik i hela landet.

Nu har en expertgrupp på Socialstyrelsen, i samverkan med bland andra landsting, regioner och kommuner, medicinska experter och representanter för berörda organisationer tagit fram sex målnivåer för att ge hälso- och sjukvården tydliga kvalitetsmål att arbeta mot i förbättringsarbetet. Målnivåerna anger hur stor andel av patientgruppen som bör få en viss behandling eller åtgärd.

Smärtskattning är en av målnivåerna. Många patienter plågas av smärta i livets slutskede, och det är viktigt att regelbundet analysera smärtläget för att optimera lindring. Men uppgifter från Svenska palliativregistret visar att bara 42 procent av de palliativa patienterna smärtskattades under sista levnadsveckan 2016. Målnivån som nu fastställs är att smärtskattning bör göras på alla patienter, 100 procent, under den sista levnadsveckan. Med utgångspunkt i 2016 års uppgifter skulle det konkret innebära att ytterligare 29 000 personer bör smärtskattas.

En annan av de sex målnivåer som fastställs gäller brytpunktssamtal, det vill säga individuellt anpassade läkarledda samtal om vårdens inriktning och mål. 2016 fick 58 procent av patienterna möjlighet till detta. Den nu satta målnivån anger att minst 98 procent ska få brytpunktssamtal.

FAKTA: Socialstyrelsens nationella målnivåer för palliativ vård i livets slutskede:

  • Munhälsobedömning under sista levnadsveckan – minst 90 procent av patienterna
  • Smärtskattning under sista levnadsveckan – 100 procent av patienterna
  • Vid behovsordination av opioid mot smärta under sista levnadsveckan – minst 98 procent av patienterna
  • Vid behovsordination av ångestdämpande läkemedel under sista levnadsveckan – minst 98 procent av patienterna
  • Utan förekomst av trycksår under sista levnadsveckan – minst 90 procent av patienterna
  • Brytpunktssamtal – minst 98 procent av patienterna

FAKTA: Det här är palliativ vård

  • Palliativ vård är ett begrepp som innehåller flera perspektiv. Det är en vårdform, ett förhållningssätt och ett kompetensområde som syftar till att möta behov hos den enskilda patienten och hos närstående när sjukdom eller ålder gör att livet går mot sitt slut
  • Varje år avlider omkring 90 000 personer i Sverige. 70 000 -75 000 av dessa behöver palliativ vård i någon form.
  • Cancersjukdomar är fortfarande den största diagnosgruppen inom den palliativa vården. Andra stora grupper är patienter med hjärt- och lungsjukdomar, demens och stroke.

FAQ Sithskort

Hur kommer jag igång med inloggning via mitt sithskort?

Vi behöver ditt HSA-id, Börjar på SE… ( en identifikationskod som är kopplad till ditt kort ) Detta erhåller du av din kortutlämnare alt din it-avdelning om du inte själv kommer åt HSA-katalogen. (HSA-Id har du inte fått utlämnat tillsammans med ditt kort)
Vi behöver ditt personnummer för att kunna styrka din identitet mot kortet.
Vi behöver din arbetsplats så att vi kan skapa inloggning till rätt enhet.

Varför kan jag inte logga in med kortet?

Om du inte loggat in med kortet tidigare i vårt register:
Du är sannolikt inte upplagd med kortinloggning, hör då av dig till oss med ovan uppgifter.

Om du tidigare kunna loggat in hos oss:
Prova en annan dator, be en kompis prova om denne kan logga in med sitt kort i din dator.

Gå aldrig via länkar eller favoriter utan ta upp ett nytt webbfönster och skriv www.palliativregistret.se

Hör ev med din it-avdelning så att det HSA-id du tidigare lämnat till oss stämmer eller om de har gjort uppgraderingar av datorer.

Prova en annan webbläsare ex Crome Om det trots allt inte fungerar hör av dig till info@palliativregistret.se

Har du bytt arbetsplats! då måste detta meddelas till oss så att vi kan skapa inloggning till din nya.

Kan vi ge vår personal inloggning till registret själva?

Ja det går fint.
Då behöver vi namn, personnummer, HSA-id och mailadress tillsammans med vilken verksamhet denne/ de ska ”administrera användare” för.
Vi registrerar administratören och mailar en enkel instruktion.
Det går med fördel att ha två administratörer/ verksamhet.

Världskongress i palliativ vård

Den europeiska föreningen EAPC ordnar varje år en internationell konferens. Det har nu blivit så stort att det kallas världskonferens och samlar folk ifrån alla kontinenterna. 18 – 20 maj 2017 gick konferensen av stapeln i Madrid med över 3000 deltagare.
Svenska palliativregistrets data användes åtminstone för 3 postrar och 2 muntliga presentationer.

Ny dödsfallsenkät

Registret vill redan nu berätta att vi har beslutat att göra några mindre förändringar i dödsfallsenkäten. Det handlar framförallt om anpassningar och förtydliganden. Vi har också påbörjat arbetet för att skapa en prospektiv registrering. Vill du veta mer om det så ska du kontakta . Dödsfallsenkäten kommer att finnas kvar i många år men undan för undan hoppas vi kunna hämta uppgifter direkt ur journalen.

Den nya dödsfallsenkäten gäller för dödsfall som inträffar fr o m 2018 01 01. Det innebär att patienter som avlider i december 2017 kommer fortfarande att följa nuvarande dödsfallsenkät även om de inte registreras förrän i januari 2018.

Den nya enkäten publiceras 10 oktober på hemsidan under Registrering. Vi kommer också att se över hjälptexterna för att underlätta övergången så håll utkik på den här nyhetssidan.

 

Vanliga misstag

Vi har det senaste halvåret fått allt fler önskemål om förändringar av inlämnade dödsfallsenkäter då man har gjort fel. Det är förstås glädjande att detta uppmärksammas och korrigeras men det vore ännu bättre om allt blir rätt ifrån början.

  • Fel personnummer. Systemet kontrollerar att det är ett korrekt personnummer utifrån hur personnummer är konstruerade. Det är till 100 % den som rapporterar som har ansvar för att det är rätt person som rapporteras. Registrets kansli kan radera ett felaktigt personnummer genom att ta bort hela registreringen. Vi kan alltså inte byta personnummer utan när den felaktiga posten är borttagen så måste det hela göras om av användaren.
  • Fel vårdenhet. Många användare är behöriga på flera enheter. Det gäller därför att vara uppmärksam vid inloggningen så att man väljer rätt enhet. Registrets kansli kan flytta en registrering ifrån fel till rätt enhet på anmodan.
  • Fel svar på enkätfrågan. En ofullständig dödsfallsenkät kan kompletteras upp till 180 dagar efter avlidendatum. En komplett dödsfallsenkät kan ändras upp till 10 dagar efter registreringsdatum. Övriga ändringar kan bara göras av registrets kansli. Det prövas ifrån fall till fall om önskad ändring är motiverad att utföra. Observera att vissa svar påverkar vilka frågor i övrigt som skall besvaras vilket innebär att ett ändrat svar kan leda till såväl nya frågor som att redan besvarade frågor tas bort.

Trycksaker

Svenska palliativregistret har tagit fram ett antal korta dokument för att underlätta vardagsarbetet. Du kan antingen välja att skriva ut dem själv eller beställa dem ifrån oss tryckta på tryckeri. Trycksakerna kostar 5:- styck. Minsta beställning debiteras med 100:-. Om du har tecknat ett abonnemang för 2017 så ingår ett rimligt antal trycksaker utan extra kostnad.

Just nu finns alla trycksaker för beställning med upp till två veckors leveranstid. Var noga med att ange korrekt leverans- respektive faktureringsadress, tack.

Du beställer direkt i vårt webbformulär.

Magisteruppsatser

Här kan du läsa Fatima Axtelius och Eva Höglunds magisteruppsats ”Utvärdering av palliativ vård efter införandet av ny utformad standardvårdplan”. Deras slutsats blev att användandet av standardvårdplaner kan underlätta för vårdpersonalen att identifiera patientens omvårdnadsbehov av symtomlindring, brytpunktsamtal samt närståendestöd samt att informationsöverföring mellan vårdpersonalen underlättas.

Läs uppsatsen

Här kan du läsa Åsa Olssons och Eva Wibergs magisteruppsats ”Den äldre döende patientens självbestämmande när den palliativa vården planeras och genomförs”. Studien visar en signifikant skillnad mellan de variabler som beskriver den äldre
patientens självbestämmande i Svenska palliativregistret i specialiserad hemsjukvård (ASIH) och på vård-och omsorgsboende (VOB). Resultatet visar att den äldre patienten i ASIH i högre grad fick dokumenterad övergång till palliativ vård, brytpunktssamtal, läkarundersökning i nära
anslutning till döden samt sitt önskemål om dödsplats tillfrågat än den äldre patienten på VOB.

Läs uppsatsen

Ändringar på hemsidan

Med syftet att göra hemsidan mer lättöverskådlig har vi flyttat om lite. Hädanefter börjar sidan med tre kolumner – en för nyheter, en för kalenderbaserad information samt genvägar till de vanligaste funktionerna. Vi har t ex flyttat ner Logga in till att ligga överst under Genvägar.

För att lättare hitta bland nyheterna så tilldelas varje nyhet en egen kategori. Från början visas alla kategorier men du kan välja en enskild kategori genom att bocka i  lämplig ruta i rullisten.